Vilma 20 år och mamma

Mina tankar kring min graviditet

Godmorgon världen!

Det var nu rätt längesen jag bloggade, har testat mig fram på lite olika bloggar, men just nu står de mellan 3 olika. Idag kände jag för att skriva hur jag känner och känt om min graviditet så vart jag skulle blogga idag var självklart för mig.

Första månaden: Där tror jag inte att jag märkte så stor skillnad om jag ska vara ärlig, jag hade börjat må lite mer illa än vanligt, men det var inget som gjorde mig misstänksam då. Jag var på fester och jag rökte och jag gjorde allt som jag i vanliga fall brukar göra. Mina kompisar skämtade om att jag var gravid när jag mådde illa, men det skämtade vi alla bort till slut.

Andra månaden: Det var ungefär i v.6 som jag gjorde ett graviditetstest skulle jag tro. Jag hade ingen riktig koll på min mens, så i början var det väldigt svårt att räkna ut. Jag mådde väldigt illa under denna period, spydde hela tiden, fick knappt behålla någon mat alls. Och jag kunde heller knappt äta när jag var hungrig för att allt äcklade mig så mycket. Att diska och laga mat var det inte på tal om, vet inte vad det är med diskmedlet, men jag tål inte lukten av det sen jag blev gravid. Och laga mat är jättejobbigt för mig då jag blir svimfärdig nästan direkt av allt os som kommer. Jag började med folsyra ett tag eftersom min barnmorska rekomenderade det, jag köpte även åksjuke tabletter från apoteket som skulle hjälpa mot mitt illamående, dom tabletterna och jag blev bästa vänner fram till ca v 13.

Tredje månaden:V.12+3 var jag i när vi gjorde vårat första ultraljud – kubtestet, och allting såg bra ut och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka. Det var den mest underbara känsla jag haft någonsin, att se mitt lilla barn. Men trots det kändes det fortfarande inte riktigt påriktigt än.  Det var även då vi gick ut med att vi skulle ha barn för allmänheten eller vad man ska säga. =)

Fjärde månaden: I vecka 17 fick jag för mig att jag kände min första spark, det var lite fladdrande som kändes, och det var nästan som ”en kurrning” som förflyttade sig kändes det som. Låter rätt konstigt när man ska förklara det, och jag var fortfarande osäker på om det faktiskt var en spark jag kände eller inte.

Femte månaden: Här började jag känna sparkar, garanterat, magen växte i världens fart och jag började äntligen känna mitt barn inuti mig. Vår lilla son, vi gjorde ett ultraljud i v.19 och fick se vår lille krabat. Och även denna gång såg allting bra ut. Det var även nu som J började kunna känna sparkar utanpå magen lite då och då, han kan fortfarande inte känna alla sparkar, såklart. Men jag som bär på vår lille son märker hur han växer sig starkare och starkare, i form av kraftigare sparkar. Det är en underbar känsla. Jag började även spela vaggvisor för magen på kvällarna, jag sätter på en låt på youtube och lägger mobilen på magen. =) Även vår lilla hund verkar märka att det ligger något i min mage, då han gärna vill sova tätt intill min mage nu för tiden.
Nu är jag i v.22 och jag kan inte fatta att jag faktiskt gått mer än halva tiden nu. Det är helt ofattbart. Min son sparkar och mår bra i magen, och jag som mamma börjar även må bättre igen, i perioder. Jag har ju börjat få foglossning, men den påverkar mig mest när jag sover. Vikten har jag inte koll på riktigt, jag vägde 52 kilo när jag vägde mig första gången hos barnmorskan, skulle tippa på att jag kanske vägen 56 nu, max 58. För en vecka sedan ungefär blev ännu en överraskning i graviditeten, jag läckte mjölk för första gången (eeew) jag vet, jag fick panik och ringde och stört bölade till min mamma och sa att jag hade blivit en kossa. Hon skrattade och tröstade mig med att det är ett tecken på att allt är som det ska osv, J satt under tiden bara och skrattade åt mig, som åter upprepade att jag nu hade blivit en kossa. Jag blev äcklad, och jag blev glad. Nu är jag nog mer facinerad av att jag faktiskt bär mitt barns mat i mina bröst haha. Även dom har växt, och det klagar jag inte på haha, dock lite jobbigt att alla vanliga BH:ar har blivit för små!

Så där är väll mina tankar hittils om min graviditet. Älskar det, men chockas dagligen av nya spännande saker 🙂

här är skillnaden mellan v14 och v20

Såhär ser jag ut nu, i vecka 22. Märker verkligen skillnaden nu från vecka till vecka.
Snart ska jag börja fixa mig och sen upp på stan för att träffa en av mina bästa vänner, Elin som kommer och hälsar på en snabb visit ifrån Norge, tror vi ska gå o ta någon lunch kanske, eller iallafall en fika. Jag är dock sugen på en lunch på mitt favorit ställe wobbler, ska nog tvinga med henne dit! puss

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats