Usch påvägen hem mellan busshållsplatsen och våran gård möts jag av jätte höga barnskrik men tänker inte så mycket mer på det. Tycker dock att det låter väldigt högt för att vara innifrån men tänker sedan att dom kanske har en dörr öppen eller så. När jag forsätter gå blir skriken högre och jag börjar tro att skriken”mamma” kommer nerifrån trappen till förråden. Så jag vände om för att titta, men det var inga där såg jag med en lättnad, när jag sedan gick tillbaka kollade jag åt höger och ser 2 stycken barn i kanske 2 års ålder stå utlåsta och banka på portdörren i endast bad short, inga skor inga strumpor ingenting, helt barfota och båda bara gråter och skriker mamma och jag med älsklingen i telefonen kastar på luren i örat på han och är berädd att ta av mig jackan för att ge till dom små barnen och känner sedan på dörren som var öppen, bara det att dom inte nådde upp. Så jag släppte in dom och såg till att dom kom in som dom skulle, påvägen ut så mötte jag deras pappa, och det visade sig att dom hade sprungit ut efter honom utan att han visste om det medans han var ute och joggade, vilket innebär att dom måste stått där ett tag 🙁 Usch, men pappan tackade mig jättemycket och sprang sedan in för att krama sina små söner, och med tårar i ögonen gick jag därifrån och vet att jag gjort en väldigt bra gärning, stackars små barnen 🙁 ♥ ♥ ♥ ♥
