Idag är ingen bra dag, jag är nära till gråt HELA tiden, och allt är extra jobbigt, jag har huvudvärk, jag har inte fått sova inatt, liam vill inte gärna ligga ner utan hela tiden vara i famnen/knät och sitta och stå, bumbo stolen duger inte och han vägrar sova.
Är allmänt irriterad och ledsen pga stress och att jag pga det känner mig som en dålig morsa och det är INTE rättvist emot liam när han inte gjort något fel, utan inte förstår att det kan bli så ibland med för mycket stress och press och för lite sömn.
Så jag ringde J och berättade hur jobbigt det var och att jag tyckte så synd om liam pga detta, så han kommer attt komma hem ifrån jobbet. Han har ju igentligen semester så han ska ju igentligen inte jobba, vilket gör att det inte är några problem för honom att komma hem och avlasta mig lite.
Jag kommer säkert inte änns kunna sova när han kommit hem, men då kanske jag kan städa lite, det brukar vara avkopplande om jag får göra det i min egen takt, eller gå på en promenad eller åka till stan och bara strosa eller nått, men hellst av allt hoppas jag på att kunna sova!
Visst är det jobbigt då sådana dagar kommer? Usch, man känner sig ju sääämst när allt man vill är att ha orken 24/7 till att vara glad och leka med småttingarna.. älskar dig gör jag iallafall min drummel <3
